Born to be alive

Den där motivationen till träning var fortfarande låg idag. Men med träningsväskan packad och sällskap till iksu så fanns det ingen återvändo. Den avtalade sträckan att springa var 5km. Att springa kändes väldigt segt, främst mentalt men lunchen hade inte lagt sig helt vilket drog ner känslan ytterligare. När jag hade sprungit 4,5km kollade jag på klockan och insåg att antingen skulle jag få springa till bussen eller vänta en halvtimme. På något vänster beslutade jag mig för att ta den senare bussen och fortsätta springa. Jag slutade springa när milen var gjord och tiden blev jag nöjd med, 50,17minuter. Nu efter är motivationen på topp igen och jag längtar, så att jag nästan spricker, till morgondagens löppass.


Note till mig själv: låt kroppen bestämma nivån på träningspassets och lämna huvudet i omklädningsrummet samt ät inte direkt innan passet. Att man aldrig lär sig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0