jytte.blogg.se

Det finns många personer, företeelser och upplevelser som gör mig glad, lycklig samt varm i hjärtat. Jag stannar ofta upp och njuter  över hur lycklig jag känner mig. Jag anser mig ha en otroligt vacker sambo och andra underbara personer i min närhet som får mig att skratta. Jag har en önskan/plan för mitt liv och jag känner att jag är påväg åt rätt håll. Jag känner mig obegränsad för det finns inget som hindrar mig från att göra det jag vill. Jag lever med gott samvete i mina val. Jag älskar att jag kan arbeta hårt och sedan unna mig lyx i såndant som nöjen, god mat, produkter, upplevelser och ekonomisk trygghet inför framtiden. Jag är nöjd över hur jag har utvecklas som person de senaste åren och jag är stolt över alla de val jag har gjort. 

 

 

Dock finns det en sak som tynger mig. Det är när jag måste höra på kommentarer om mitt utseende samt behöver försvara mig för att jag ser ut som jag gör. Jag har blivit mindre i kroppen, det är så det har blivit. Är det viktigt för mig att min kropp ser ut som den gör? Nej, jag bryr mig egentligen inte så mycket utan jag är mest tacksam över att jag känner mig stark, snabb, glad, vacker och hälsosam (vilket jag kände för ett år sedan också). Men när jag får negativa kommentarer över utseendet på min kropp knasar min hjärnan till sig. Tårar, panik, ångest och nätter utan sömn blir resultatet. Mår jag verkligen bra? Är jag verkligen frisk? Lider jag omedvetet av någon ätstörning? är tre av alla de tankar jag går runt och tänker efter en kommentar eller två. Det tar dagar för mig att komma tillbaka upp på fötter efter att ha blivit nedslagen. Jag har förståelse för att folk kan känna oro för min förändring. Dock anser jag att det finns tusen andra och bra sätt att fråga hur någon mår på än att syna personen uppifrån och ned samt säga att personen håller på att försvinna och borde börja äta mer. Om man är orolig om någon och bryr sig om personen ifråga så ska man vänta med att dömma och istället låta personen berätta om sitt liv. Då skulle man nog snabbt märka om personen mår bra eller dåligt. Man behöver inte ens kommentera hur personen ser ut utan endast lyssna. 

 

Jag vill egentligen inte skriva ut det här men jag känner att jag måste, för jag orkar inte mer. Jag orkar inte försvara mig och lugna folk med att jag mår bra, att jag har dragit ned på löpandet, försöker äta mer/energitätare och lagt in styrketräning på mitt schema. För jag har insett att det är fel att behöva försvara sig för andra. För även om hela världen skulle tycka att jag är ful så ska jag inte ändra mig om jag är nöjd med den jag är. Och det är jag, jag är jävligt nöjd över den jag är! Så snälla acceptera mig för den jag är idag och för den jag är imorgon.